
Normer, fördomar och delaktighet
Normer, fördomar och delaktighet
Normer påverkar oss alla – ofta utan att vi tänker på det. Här får du en introduktion till hur normer fungerar och hur de kan påverka människors hälsa och delaktighet.
Normer är oskrivna regler som styr hur vi beter oss och vad vi tycker är "normalt". De påverkar våra val i vardagen, ofta utan att vi tänker på det. Normer finns överallt – i samhället, på jobbet, i familjen och i våra vänskapsrelationer.
När blir normer synliga?
Vi ser oftast normer först när de bryts. Det kan kännas obekvämt att gå emot det förväntade, och den som gör det kan känna sig utanför eller fel, även om normen i sig inte är rimlig eller hälsosam.
Normer och hälsa
Normer kan påverka vår hälsa på många sätt. De kan ge trygghet och gemenskap, men också begränsa och skapa utanförskap. När det gäller hälsa kan normer styra hur vi rör oss, äter, pratar om känslor eller söker hjälp. För att skapa ett mer inkluderande och hälsosamt samhälle behöver vi ibland synliggöra och ifrågasätta de normer som hindrar människor från att må bra.
Fördomar och hälsa
Precis som normer påverkar vårt beteende, påverkar fördomar hur vi ser på andra människor. När någon inte passar in i normen är det lätt att vi – medvetet eller omedvetet – skapar en föreställning om den personen eller gruppen. Det är här fördomar uppstår.
När fördomar begränsar människor kan det få konsekvenser för både hälsa och välbefinnande. Den som ständigt möts av förväntningar, stereotyper eller exkluderande attityder riskerar att känna stress, skam eller utanförskap. Det kan i sin tur påverka både den psykiska och fysiska hälsan.
Genom att synliggöra normer och ifrågasätta fördomar kan vi skapa miljöer där fler känner sig inkluderade och trygga. Ett hälsofrämjande samhälle byggs inte bara av vård och insatser, utan också av öppna samtal, respekt för olikheter och gemensamma normer som stärker hälsan för alla.
Liv1 - Fryshuset
Normmedvetenhet och normkritik
Normmedvetenhet
I ett lokalt förankrat arbete är det bra att ha ett normmedvetet förhållningssätt.
Ett normmedvetet förhållningssätt innebär att synliggöra de normer som finns inom oss själva och omkring oss. Då har vi möjlighet att utmana de normer som begränsar och förstärka de normer som är bra.
Alla har förutfattade meningar kring olika saker och beteenden. Om vi tillhör den normen som råder kan det vara svårt att se hur andra begränsas av den.
Normkritik
Att vara normmedveten är ett första steg – då ser vi vilka normer som finns och hur de påverkar oss. Nästa steg är normkritik.
Syftet med att granska normer är att begripa vad som möjliggör diskriminering och att bli medveten om sina egna föreställningar för att kunna ge alla individer samma förutsättningar.
Normkritik är ett verktyg för förändring genom att titta närmare på de osynliga regler som styr våra liv genom att ställa frågor som:
-
Vem inkluderas av den här normen?
-
Vem riskerar att hamna utanför?
-
Vilka privilegier skapas?
Normkritik hjälper oss att:
-
Synliggöra osynliga regler och mönster.
-
Ställa frågor om vem som inkluderas och exkluderas.
-
Uppmärksamma privilegier och maktstrukturer.
-
Förstå varför ojämlikhet uppstår.
-
Skapa mer rättvisa och inkluderande miljöer.
När vi granskar normer kritiskt får vi syn på våra egna föreställningar och kan skapa miljöer där alla får likvärdiga möjligheter att delta och må bra.
💡TÄNK PÅ
Fundera över när du är i en norm och när du är utanför en norm. Vad gör detta med dig?

💡TÄNK PÅ
Vilka normer har vi inom verksamheten? Vem gynnas av dessa? Vem exkluderas av dessa?
Att göra lika för alla blir inte alltid rättvist utan gynnar oftast normen.
Ibland behöver vi kompensera för ojämlikhet som finns för att det ska bli rättvist.
Vi bör fokusera mer på utfallet eller effekten snarare än på att insatsen ska vara lika.
Lokalt förankrat hälsoarbete | Startsida
Till sida