Vad är en kris? 

En kris kan uppstå när något omvälvande händer i livet – till exempel sjukdom, en separation, förlust av arbete, dödsfall eller andra stora förändringar. En kris behöver inte vara en enskild händelse. Det kan också vara följderna av långvariga påfrestningar. Personer med erfarenhet av flykt, krig eller andra svåra upplevelser kan bära med sig minnen som påverkar dem under lång tid. 

Vanliga reaktioner vid kriser 

Hur vi reagerar varierar från person till person. Det är vanligt att känna sorg, men kris kan också väcka oro, ångest, ilska, skuld, skam eller känslor av hopplöshet. Vissa personer blir tysta och drar sig undan, andra blir rastlösa, stressade eller lättirriterade. 

En del klarar av praktiska saker i vardagen, medan andra släpper taget. För vissa blir det lättare att släppa kontrollen och få bryta ihop efter ett tag när omständigheterna har lugnat ner sig.  

Reaktionerna kan också skifta från dag till dag. Det finns inget ”normalt” sätt att reagera i en kris. När du möter någon som har det svårt är det därför viktigt att du är öppen för olika känslor och uttryck.  

 

Att stötta som medmänniska  

Som medmänniska behöver du inte förstå allt eller dela personens bakgrund för att göra skillnad – det räcker långt att finnas där, visa omtanke i vardagen och hjälpa till i det lilla. 

Att ge stöd till någon som har det svårt handlar inte om att ändra på det som har hänt. Ditt stöd handlar snarare om att ge en hjälpande hand och ge den drabbade en möjlighet att dela det svåra med någon en stund, att lindra effekterna av det som har skett och se till att den som drabbats inte utsätts för nya prövningar. Många som vill stötta känner sig osäkra på hur de ska agera och om de räcker till. Men även små insatser betyder mycket.  

De flesta av oss vill göra saker bättre för andra, laga och reparera men ibland går det inte. Till exempel är sorg otroligt tungt att möta. Det som är viktigt här är att förstå att du gör skillnad bara du finns till hands. Det är det stora du kan göra, att finnas kvar över tid. 

”När vår son genomgick cancerbehandling var vi så fruktansvärt trötta. All vår kraft gick åt till att hålla ihop vardagen, hantera vår oro och vara starka för hans skull. Ibland kändes det som att vi levde i en annan värld där tiden stod stilla. Det stöd vi fick betydde allt. Min mamma bodde hos oss i perioder. Min arbetsgivare var tålmodig och flexibel. En granne skjutsade vår dotter till skolan varje morgon. Att bli stöttad av andra när man själv inte orkar stå är något jag aldrig kommer glömma.” 

Våga ta första kontakten  

När någon går igenom en svår händelse eller kris kan det kännas svårt att veta hur man ska ta kontakt. Det är vanligt att oroa sig över att säga fel sak, störa eller göra situationen värre. Men att just höra av sig är väldigt viktigt. Du behöver inte hitta dem perfekta orden – det viktigaste är att du visar att du bryr dig om personen och finns där. Ett enkelt sms eller telefonsamtal räcker. ”Jag tänker på dig, Vill du att jag kommer förbi?”. 

Den som mår dåligt kanske inte alltid orkar svara eller ha kontakt som vanligt. Om du inte får svar – sluta inte att höra av dig! Alla människor är olika i när man kan ta emot hjälp så ha tålamod. Att visa att du finns kvar kan betyda mycket på sikt. 

Vad är medmänskligt stöd?

Medmänskligt stöd handlar om att vara närvarande och finnas där för någon annan. Du inte behöver inte vara professionellt utbildad för att göra skillnad, tvärtom. Det handlar om att visa omtanke, lyssna utan att döma eller att bara sitta tysta tillsammans. Den som mår dåligt behöver ofta känna sig sedd och bekräftad, även när det inte finns så mycket att säga. För en del är det lätt att prata om känslor. Fundera på vad som känns naturligt för dig. 

Stötta genom konkreta erbjudanden i vardagen 

Att stötta någon i kris handlar både om att finnas där och att hjälpa till med det praktiska i vardagen. För en person i kris kan vardagliga saker bli övermäktiga. Då kan ditt stöd fungera som en stötdämpare och ge den drabbade mer energi att hantera sin situation.  Det är inte alltid lätt att veta vad den drabbade behöver, försök lyssna in och fråga.   

Det är vanligt att känna sig osäker på om man stör eller tränger sig på. Men ofta uppskattar personer i kris att någon annan tar initiativ. Det är lättare att ta emot stöd när det blir konkret.

I stället för att fråga ”Hör av dig om du behöver något” kan du till exempel säga:  

• ”Jag ska handla, vill du att jag köper med något?” 
  
  
• ”Jag har tid i helgen, ska jag hjälpa dig med räkningarna?”  
  
  
• ”Jag går en promenad efter jobbet, vill du följa med?” 
  
  
• ”Vill du komma över på en fika?”.  

Då behöver personen bara ta ställning till något litet och överskådligt. Om du möts av avvisande, fortsätt att visa att du finns där. Ibland är just vetskapen om att någon finns där, även på avstånd, en ovärderlig trygghet.

7 sätt att stötta någon i kris 

1. Umgås och försök skapa trygghet. Även om personen inte vill prata om sin oro eller sitt mående, visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. Ta ny kontakt även om du tidigare blivit avvisad. 
2. Ha tålamod. Låt personen få älta och ställa samma frågor om igen. Ältandet kan hjälpa att bearbeta det som hänt. 
3. Hjälp till i vardagen. Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen. Hämta barn, handla och laga mat, städa, betala räkningar eller bara ta en fika eller titta på en film ihop. 
4. Hjälp att hitta hjälp. Erbjud stöd i att ta kontakt eller följa med på viktiga möten med vård, myndigheter eller försäkringsbolag.  
5. Respektera den drabbade. Ta det inte personligt om din vän inte orkar ses, bokar av en aktivitet eller om humöret skiftar snabbt. 
6. Rör på er tillsammans. Delta i olika former av fysisk aktivitet, exempelvis en promenad eller ett träningspass. Anpassa aktiviteten efter vad din vän orkar med i stunden. 
7. Läs på. Kunskap om reaktioner i kris gör det lättare att förstå och stötta. 

Ta hand om dig själv

Att stötta någon som går igenom en kris kan vara meningsfullt men också känslomässigt krävande. Det är normalt att känna sig trött, orolig eller överväldigad – särskilt om du står personen nära eller försöker vara ett stöd under en längre tid. Att möta någon som mår dåligt kan också väcka egna minnen och känslor. Det är naturligt. Ibland hjälper det oss att känna empati, ibland gör det att vi själva blir sårbara. 

Därför är det viktigt att du aktivt tar hand om dig själv. Att du tar pauser, pratar med andra om hur du mår och söker stöd när du behöver. Att sätta tydliga gränser och vara ärlig med vad du orkar är inte egoistiskt utan nödvändigt för att du ska orka vara ett hållbart stöd på längre sikt.  

6 sätt att ta hand om dig själv när du stöttar andra

1. Dela ansvaret med fler så att du inte blir ensam om att bära situationen. 
2. Fortsätt med sådant som ger dig återhämtning, till exempel vila, rörelse, natur eller andra saker du brukar må bra av. 
3. Tillåt dig att ta pauser om kontakten är krävande. Det gäller även om du har en nära relation till den drabbade. 
4. Ta hjälp av professionellt stöd för dig som anhörig. Kontakta anhörigcenter, närståendeföreningar eller vårdcentral för råd. 
5. Läs på om vanliga reaktioner i kris. Som närstående till någon som mår dåligt är det vanligt att själv drabbas av stress och ökad oro. 
6. Prata med någon om hur du mår, till exempel en vän, kollega eller någon du litar på.

När behovs mer hjälp än ditt stöd?

Medmänskligt stöd är betydelsefullt, men ibland räcker det inte för att någon ska kunna hantera sin kris på egen hand.  

Om du märker att personen, efter sex månader, fortfarande är: 

• mycket nedstämd,  

• har stark oro eller ångest,  

• sover dåligt, 

• eller har svårt att få vardagen att fungera, 

kan det vara ett tecken på att professionell hjälp behövs.  

Även om personen själv tvekar kan du erbjuda hjälp att kontakta vården eller andra stödinstanser. Det kan handla om att ringa tillsammans, följa med på ett besök eller bara finnas där före och efter. Att ta emot hjälp från psykolog, kurator eller en annan expert när livet känns överväldigande är inte ett misslyckande, utan ett tecken på styrka och handlingskraft. 

---

Granskat av: Annicka Lang, legitimerad psykolog Röda Korsets behandlingscenter.

---