Svåra trauman väntar många som flyr

Att fly för sitt liv eller se människor dö i krig sätter djupa spår. Här förklar vi mer om trauman det kan orsaka.

– Att fly från krig och kaos innebär att ständigt vara på spänn. Att vara rädd och på sin vakt är väldigt utmattande och sätter sina spår. Det kan bli svårt att koncentrera sig på de enklaste vardagssysslor. Mardrömmar gör att man inte får tillräckligt med sömn.

Karl Torring är psykolog och chef för Röda Korsets behandlingscenter i Stockholm. Han har lång erfarenhet av att bemöta människor med svåra upplevelser i bagaget.

– Människor som upplevt svåra saker kan utveckla psykiska trauman som kan få svåra följder om de inte bemöts i tid. Störst risk har den som haft direkta krigsupplevelser: sett människor bli skadade eller dö, hus och städer förstöras, och kanske också fruktat för sitt liv. Men hur du blivit bemött längs vägen och mottagen här i Sverige spelar stor roll och här kan vi alla bidra, säger Karl Torring och betonar vikten av att det medmänskliga mötet.

– Vid sidan om att få mat och någonstans att sova är det jätteviktigt att få bli sedd och lyssnad till i kris. Här kan vi alla hjälpa till som medmänniskor, säger Karl Torring.

Vad är ett trauma? Vår psykolog förklarar

Alla människor drabbas av svåra händelser som det kan vara svårt att värja sig ifrån. Det kan vara krig och katastrofer, men även olyckor, att bli sjuk eller förlora en närstående. Det kallas för trauma.

Hur vi reagerar vid trauma

Alla reagerar olika på svåra händelser. Två personer som är med om samma sak kan därför reagera helt olika. Hur vi påverkas beror på vad vi varit med om tidigare i livet, på vår psykiska hälsa och livssituation.

Exempel på reaktioner vid trauma

• Huvudvärk, svettningar, hjärtklappning, darrningar, yrsel och spänningar i musklerna
• Sämre aptit, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem 
• Irritation, oro, nervositet och rastlöshet
• Känsla av kontrollförlust och hjälplöshet
• Ökad vaksamhet
• Skuldkänslor och dåligt samvete
• Ältande
• Undvikande eller stark rädsla för det som påminner om det svåra
• Minnesbilder och flashbacks
• Mardrömmar
• Likgiltighet och främlingskap 

När andra skadar oss medvetet, i krig och konflikter eller till genom försummelse, kränkning eller våld i nära relationer till exempel, rubbas vårt grundläggande behov av trygghet och tilliten till andra.

Så här tar du dig ur återupplevande vid trauma

När du upplevt en svår händelse är en vanlig reaktion efteråt att återuppleva händelsen om och om igen. Här berättar vi hur du kan ta dig ut ett återupplevande vid trauma.

Tips: Hur du kan hjälpa som medmänniska

• Umgås och försök skapa trygghet även om den drabbade personen inte vill prata om sina tankar och känslor. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. 
• Ha tålamod. Den drabbade kan behöva berätta om det som hänt många gånger. Ältandet kan hjälpa till att bearbeta det som hänt. Respektera om din vän inte vill eller orkar tala om händelsen. 
• Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen.
• Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Att fokusera på något annat kan skapa distans till det inträffade. 
• Läs på. Kunskap om hur personer reagerar i svåra situationer kan göra det lättare för dig och omgivningen att förstå. 
• Ofta är den drabbade medveten om sitt beteende vilket kan leda till dåligt samvete. Försök att inte skuldbelägga personen.
• Hjälp personen att finna rätt hjälp. 
• Att stötta någon som mår dåligt kan vara svårt och utmanande. Ge dig själv möjlighet till återhämtning – du behöver inte bära hela bördan själv.

När behövs professionell hjälp?

Att få fysiska och psykiska reaktioner efter en allvarlig händelse är inte farligt. Reaktionerna klingar ofta av och många mår bättre av sig självt efter en tid. Om vardagen påverkas mycket genom hög stress och återupplevelser av traumat till exempel kan det vara läge att kontakta vårdcentralen. Då kan traumat ha utvecklats till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och professionell vård behövs.

Vad är PTSD?

Tips till den drabbade

• Var inte ensam med dina tankar och känslor. Prata med personer du känner dig trygg med, men bara om du själv vill. 
• Behåll dina dagliga rutiner, det signalerar trygghet till kroppen. 
• Gör saker som får dig att känna dig lugn och trygg. 
• Se till att få tillräckligt med sömn, det hjälper dig att hantera dina känslor. 
• Var fysiskt aktiv. Kroppen behöver rörelse för att må bra.
• Enkla avslappningsövningar, mindfulness och yoga kan hjälpa dig att finna lugnet. 
• Skriv ner dina minnen och tankar. 
• Om du kan, besök platsen där det hemska hände tillsammans med någon du känner dig trygg med. 
• Lär dig mer om vanliga reaktioner efter en svår händelse
• Ta kontakt med din vårdcentral eller ring 1177 om du känner dig orolig.

Hur går man vidare efter ett trauma? Vår psykolog förklarar

Röda Korsets psykolog Karl Torring berättar.

Vilken hjälp finns 

Det finns olika behandlingar beroende på vad du varit med om och hur händelsen har påverkat dig. Ofta rekommenderas kognitiv beteendeterapi (KBT) där man analyserar problemet, vad som utlöste det och vilka konsekvenser det fått, för att på så sätt lära in ett nytt beteende. Till exempel kan du exponeras för saker eller situationer som påminner om den svåra händelsen men i en trygg miljö. Detta ger dig strategier att hantera problemet.  

Andningsövningar, fysioterapi samt läkemedel kan vara andra delar i behandlingen. Personer som mår mycket dåligt kan ha hjälp av kris- eller traumaterapi. 

Läs mer om att återhämta sig efter en svår händelse.

Vad är ett trauma och hur går man vidare? Psykologen Aras Salih förklarar på arabiska

Här förklarar Röda Korsets psykolog Aras Salih vad ett trauma är och hur man kan gå vidare efter ett trauma. Han förklarar på arbiska.