Nöden ökar med klimatförändringarna

I Afar är situationen kritisk för över två miljoner människor. ­Globalt är siffran tusen gånger högre. Akut ­vattenbrist och dåliga skördar är ­vardag för över två miljarder människor. Situationen förvärras av klimatförändringarna och på sikt kan stora landområden bli omöjliga att leva på och av i framtiden. 

– Det är inte bara medeltemperaturen som höjs utan förändringarna märks också genom att väderfenomen blir alltmer extrema. Ett exempel är värmeböljor och torka, säger Markku Rummukainen, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.

Markku Rummukainen började forska om klimatförändringar redan för 30 år sedan. Han förklarar att torka kan sätta igång händelsekedjor som får än större inverkan på människors liv än torrperioden i sig.

– Där människor redan lever på marginalen får man mindre skördar, mindre mat, förlorade intäkter och stigande matpriser. Detta kan även leda till ökade hälsoproblem och näringsbrist.

Ökad konkurrens om resurser kan också öka spänningar i samhället och bidra till konflikter.

"De som har det sämst drabbas hårdast"

Klimatförändringarna kan leda till att olika typer av extremväder kommer oftare eller mer sällan – och att de blir kraftigare. På platser som ofta drabbas av torka klarar inte jorden av att absorbera häftiga regn när de kommer. Då blir det istället översvämningar.

– Det är människor som har det sämst som drabbas hårdast. Vid en fortsatt global uppvärmning förvärras situationen för dem, samtidigt som fler områden världen över kommer att beröras, säger Markku Rummukainen.

2024 blev det varmaste året som hittills uppmätts globalt. FN:s klimatpanel IPCC lyfter södra Afrika som särskilt utsatt när temperaturen stiger. Men stora delar av världen drabbas, som södra Kina, Syd- och Centralamerika, Mellanöstern, delar av Australien samt även Europa. De enorma skogsbränderna som härjade i Kalifornien i början av året uppges ha spridit sig så snabbt just på grund av den långvariga torkan i området. 

Varmare värld – fler extremväder

Torka och andra typer av extremväder har alltid drabbat människor i perioder. Men 2004 skapades rubriker världen över när en forskartrio för första gången beräknade hur mycket mänsklig påverkan bidragit till extremväder. Det handlade om en svår värmebölja i Europa året innan, som krävde över 70 000 människors liv. Forskarna kom fram till att människans påverkan på klimatförändringarna åtminstone hade fördubblat risken för att en extrem värmebölja likt den i Europa skulle inträffa.

Idag görs mycket forskning på området. Den brittiska analysplattformen Carbon brief har till exempel sammanställt över 600 studier av människans påverkan på 750 extrema väderhändelser.

– De kom fram till att nästan tre av fyra väderhändelser hade blivit mer sannolika eller allvarliga på grund av att människan har gjort världen varmare, säger ­Markku Rummukainen.

Både akut och långsiktig hjälp behövs

Liknande studier genomförs också på Röda Korsets klimatcenter, som sedan drygt tjugo år bistår nationella rödakorsföreningar i klimatfrågor.

Röda Korsets uppdrag att hjälpa människor som drabbas av naturkatastrofer och andra kriser blir allt viktigare i takt med att jorden blir varmare. Akut hjälparbete kompletteras med långsiktigt stöd för att människor ska kunna stå emot klimatförändringarnas konsekvenser.

– Vid torka hjälper vi våra rödakorskollegor på plats med allt från att borra efter vatten till att stödja hälsovården för människor. Vi jobbar också för att stärka lokal kunskap och kompetens hos volontärer som lever i de drabbade samhällena, säger Röda Korsets katastrofrådgivare Nina Paulsen.

Hon berättar om insatser i Sudan, som är mycket hårt drabbat av torrperioder och efterföljande skyfall, samtidigt som svåra strider rasar och människor tvingas på flykt.

– Vi anlägger terrass-odlingar för att människor ska kunna odla och bygger vallar så att byar skyddas från översvämningar. Vi planterar också träd för att binda den torra jorden, alltid i samarbete med lokalbefolkningen, berättar Nina Paulsen. 

Smart stöd för att stärka lokala samhällen

Andra insatser är att reparera vattenreservoarer och flodbäddar, som vattnet leds in i när det väl regnar. På så vis kan mer vatten lagras, och användas för att ge boskap vatten att dricka. Solceller används för att pumpa vattnet på ett mer hållbart sätt.

I många länder hjälper Röda Korset med kontantstöd. Det betyder att familjer får pengar för att kunna köpa varor som krävs för att överleva och slipper fly undan klimathotet.

– Kontantbidrag är en värdig stödinsats eftersom människor själva får välja vad de vill köpa. Vi ser i studier att pengarna används till mat, ­medicin och utbildning, fortsätter Nina Paulsen.

Stödet stärker också den lokala ekonomin och minskar på transporter.

Nina Paulsen lyfter också innovativa insatser i Moçambique där bönder får testa nya grödor eller odlings­metoder på jordlotter som Röda Korset sätter upp.

– Att experimentera med den egna lilla odlingslotten kan kännas vanskligt för bönderna. Det här gör det möjligt att testa nya sätt att bruka jorden på, med grödor som tål torka bättre. Spannmålsväxten durra och kassava är två exempel.

Röda Korset gör skillnad i Afar

Flera länder i Afrika, däribland ­Etiopien, väntas bli ännu ­torrare i framtiden. I den drabbade ­Afar­regionen hoppas Röda Korset kunna ge invånarna ­förutsättningar att klara av de kommande torr­perioderna.

– Vatten är livsviktigt här eftersom människorna livnär sig på boskapsskötsel. Smutsigt vatten sprider sjukdomar vilket förvärrar situationen ytterligare och därför prioriterar vi att ordna rent vatten för att hjälpa människor, säger Röda Korsets Hasna Hassen.

För bara några år sedan blev många barn sjuka och dog av förorenat vatten.

– Bäcken var så smutsig, med ­mycket alger. Det smakade illa, och ­kolera och dysenteri var vanligt, berättar Hamed Abdulkadir som leder den lokala vattenkommittén i byn Saha.

Idag finns en vattenpump på plats i Saha. Den får el från solljus och från djurspillning som omvandlats till ­energi. Vatten från bäcken pumpas upp och renas, tack vare stöd från Röda Korset.

– Det rena vattnet lagras i en skyddad cistern. Nu är det tryggt att dricka, säger Hamed Abdulkadir.

"Nu är det lätt att få vatten"

Vid vattenpumpen i Saha står kvinnor och pumpar upp det friska vattnet i stora, gula plastdunkar som de sedan bär med sig hem till sina familjer.

Röda Korset har hjälpt människor få vatten på många håll i regionen. I byn Shekoyta sitter Hosna Mohammed på en bädd i ett traditionellt hus byggt av käppar och textilier. Utöver fyra små barn tar hon hand om sin sjuka mamma och sköter om hushållet.

– Tidigare var vi tvungna att sälja våra getter och hade bara vattnet i bäcken att ge våra barn. Med en fungerande vattencistern mitt i byn är det lätt att få tag i vatten. Och det räcker, till och med till getter och kameler. Det är vi väldigt glada över.