Krigets lagar i Sverige

Sverige är part till de flesta av det trettiotal humanitärrättsliga konventioner som finns idag. När Sverige anslutit sig till en konvention behöver reglerna också göras gällande nationellt. Även om krigets lagar bara är tillämpliga under väpnade konflikter behöver det finnas både regler och system nationellt för att se till att reglerna ska kunna följas om det skulle bli krig. Och stater som Sverige måste också delta fullt ut i arbetet med att åtala och straffa de som bryter mot reglerna.

Det finns därför ett tiotal svenska lagar och förordningar som säkerställer att bland annat Genèvekonventionernas bestämmelser blir genomförda i Sverige. Lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är central, men även totalförsvarets folkrättsförordning och förordningen om skyldighet att lämna upplysningar med mera rörande krigsfångar och andra skyddade personer är viktiga bidrag till att säkerställa att de internationella åtagandena efterlevs.

Sverige har också en skyldighet att arbeta för respekt för reglerna. Detta görs genom till exempel internationella ställningstaganden och initiativ. Det finns även nationella organ som har i uppgift att arbeta för att sprida kunskap om, stärka den humanitära rätten och bedöma om reglerna följs i samband med vapenprojekt.

Sverige har också en uttalad skyldighet att se till att bland annat de väpnade styrkorna har kunskap om den humanitära rätten. Här har Försvarsmakten en viktig uppgift att utbilda sin personal.

Läs gärna mer om de regler som gäller i Sverige idag och hur Sverige arbetar på olika sätt för att leva upp till krav den humanitära rätten ställer.