Vi använder kakor för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. 

Läs mer om kakor
Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Kvinnor, barn och flyktingar

Den humanitära rätten syftar i grunden att minska det humanitära lidandet utan diskriminering. Men konflikter har visat att olika grupper i samhället drabbas olika hårt och på olika sätt. Detta har format vissa bestämmelser för att säkerställa skydd åt vissa grupper som ansetts vara särskilt utsatta under väpnade konflikten, bl.a. kvinnor, barn, äldre, sjuka, flyktingar, internflyktingar.
Den humanitära rätten syftar i grunden att minska det humanitära lidandet utan diskriminering. Men konflikter har visat att olika grupper i samhället drabbas olika hårt och på olika sätt. Detta har format vissa bestämmelser för att säkerställa skydd åt vissa grupper som ansetts vara särskilt utsatta under väpnade konflikten, bl.a. kvinnor, barn, äldre, sjuka, flyktingar, internflyktingar.

Kvinnor

Väpnade konflikter påverkar män, kvinnor, pojkar och flickor på olika sätt. Den humanitära rätten har delvis försökt ta höjd för detta genom ett antal bestämmelser som ger kvinnor ett särskilt skydd. Kvinnor ska t.ex. särskilt skyddas mot kränkande och brottsliga handlingar, framför allt våldtäkt, påtvingad prostitution och varje slag av otillbörligt närmande. Inte minst är dessa regler viktiga vid eventuell internering av kvinnor, där män och kvinnor ska hållas åtskilda.

Gravida och mödrar till små barn har också rätt till ett särskilt skydd och behandling avseende bl.a. tillhandhållandet av mat, kläder, sjukvård och evakuering.

I den utsträckning reglerna i sig inte tagit höjd för att kvinnors, mäns, pojkars och flickors olika status, behov och kapacitet kan leda till olika behov av skydd, utan endast talar om att alla ska samma skydd, kan reglerna behöva tolkas och tillämpas med ett genusperspektiv. Det vill säga att för att skyddet ska bli likvärdigt i praktiken kan det behöva anpassas efter individen. Se mer om detta i avsnittet om Hur hanteras olika behov och förutsättningar?

Barn

Barn i väpnade konflikter är på många sätt särskilt utsatta. De tas ofta från sina familjer, dödas, skadas, eller utnyttjas sexuellt. Inte minst har vi kunnat se hur barn har kommit att utnyttjats som barnsoldater.

Det internationella samfundets arbete med detta utmynnande år 2000 i det s.k. barnsoldatsprotokollet, ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Enligt detta får ingen under 18 år direkt delta i väpnade konflikter och det är förbjudet att tvångsrekrytera barn under 18 år till väpnade styrkor. När det gäller frivillig rekrytering till militärskolor eller frivillig försvarsutbildning kan staterna välja mellan åldersgränsen 16, 17 eller 18 år.

Utöver problematiken med barnsoldater, löper barn andra risker under väpnade konflikter. Den humanitära rätten uppmärksammar t.ex. barns särskilda utsatthet och deras specifika behov av skydd, mat, boende. Föräldralösa barn eller barn som skilts åt från sina föräldrar ska identifieras, skyddas och tillförsäkras en miljö som säkerställer deras fysiska skyddsbehov. Ansträngningar ska också ske för att underlätta familjeåterförening.

Om barn frihetsberövas måste de behandlas humant och interneras tillsammans med sin familj. Om detta inte kan ske, ska de hållas åtskilda från vuxna. Här kan du läsa mer om skyddet av barn.  

Flyktingar och internflyktingar

Med flyktingar avses personer som har passerat en internationell statsgräns och riskerar förföljelse i ursprungslandet. Internflyktingar är personer som finns kvar inom ett land, men som tvingats fly från sitt hem. Båda dessa grupper är utsatta under väpnade konflikter och utöver de mänskliga rättigheterna och flyktingrätten ger den humanitära rätten också dessa grupper ett skydd, främst genom den fjärde Genèvekonventionen och tilläggsprotokoll I.

Detta skydd är främst den humanitära rättens generella förbud mot att anfalla civila, men regler om ett principiellt förbud mot att tvångsförflytta personer blir också aktuella. Omfattande och systematiska tvångsförflyttningar kan även utgöra brott mot mänskligheten. Kollektiv bestraffning av civilbefolkning är också förbjudet.

Reglerna om skydd och underlättande av humanitära insatser aktualiseras också då flyktingar och internflyktingar kan behöva få mat och andra förnödenheter av hjälporganisationer. Parterna i väpnade konflikter ska säkerställa att dessa kan arbeta och att deras material kan nå de hjälpbehövande. Här kan du läsa mer om skyddet av människor på flykt här.