Humanitär rätt och genus

Krig påverkar kvinnor, män, pojkar och flickor på olika sätt. Man kan säga att ett genusperspektiv på den humanitära rätten är ett verktyg för att åstadkomma en ökad förståelse för just detta när man tillämpar krigets lagar. Det vill säga att ta hänsyn till olika individers olika förutsättningar, behov och förmågor för att kunna svara effektivt på den faktiska utsatthet, de risker och behov som finns i en specifik kontext. ​

Det handlar alltså i slutänden om att säkerställa en icke-diskriminerande tillämpning, och om att alla individer under en väpnad konflikt ska kunna erbjudas det skydd och de rättigheter de har under regelverken.​

Vad kan det röra sig om för olikheter man behöver tänka på?​

Man behöver se kvinnors och mäns olika sårbarhet och styrkor, kopplade till till exempel sociala, ekonomiska, och kulturella strukturer. Har alla samma möjligheter, rättigheter och tillgångar för att kunna få vård och skydd på samma villkor? Har till exempel sjukvårdspersonal kunskap för att ta hänsyn till olika kulturella eller sociala skillnader som ligger på kvinnor och män de ska hjälpa?​

Hur gör man då rent praktiskt? ​

Vi har tagit fram en publikation tillsammans med bland annat Utrikesdepartementet med rekommendationer på flera språk och checklistor som man kan ta avstamp i. Men det handlar främst om en ökad medvetenhet, att man samlar in rätt information, analyserar den ur fler perspektiv och sätter den i relation till de åtgärder under reglerna som är aktuella. ​

Hur sprids den här viktiga kunskapen vidare idag?​

Vi arbetar aktivt för att ett genusperspektiv ska genomsyra det viktigaste vägledande materialet på området – nya kommentarer till Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen. Vi har fått stort genomslag och ett genusperspektiv är nu gällande underlag för tolkning och tillämpning över hela världen.

Här kan du läsa mer om vårt arbete med att bidra till att den humanitära rätten tolkas och tillämpas med ett genusperspektiv: