Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor och frivillig riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Översvämningar efter cyklon i Mocambique.

Klimatkrisen – handlingsförlamningens verkliga kostnad

Nu släpper Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen en ny rapport ”The cost of doing nothing”.
Nu släpper Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen en ny rapport ”The cost of doing nothing”.
Publicerad: 19 sep 2019
Lästid: ca

Läs hela rapporten här.

År 2050 kan 200 miljoner människor i världen behöva humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, stormar, torka och skogsbränder samt klimatförändringarnas socioekonomiska effekter. Detta är närmast en fördubbling jämfört med idag, då 108 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd till följd av sådana katastrofer. Till år 2030, alltså om bara tio år, kan antalet drabbade öka med 50 procent jämfört med idag.

Om vi inte gör något för att hindra detta kommer den mänskliga kostnaden att bli enorm. Redan idag är resurserna helt otillräckliga för att hjälpa alla som drabbas av klimatrelaterade katastrofer. För att möta dagens behov skulle det internationella samfundet behöva bidra med 3,5 till 12 miljarder dollar per år. År 2030 väntas denna summa stiga till hela 20 miljarder dollar om året. Utsläppen av växthusgaser måste minska för att förhindra ännu större problem än de vi redan ser.

Siffrorna har tagits fram av den Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen tillsammans med ledande klimatekonomer. De visar på den potentiella mänskliga kostnaden av att inte agera för att hjälpa samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna.

 

Lanseringsseminarium om klimatrapporten The cost of doing nothing.

Vi behöver agera kraftfullt och beslutsamt

Men samtidigt som den mänskliga kostnaden blir enorm om vi inte gör något, finns också stora möjligheter om vi agerar nu. Även om vi inte lyckas förhindra stormar, cykloner, extremvärme eller andra klimat- eller väderrelaterade katastrofer från att äga rum så kan vi göra mycket för att begränsa dessa katastrofers konsekvenser. Att investera i klimatanpassningsåtgärder och att bygga upp motståndskraft hos de mest utsatta är avgörande. Genom att hjälpa samhällen och länder att förbereda sig och anpassa sig kan antalet personer i behov av humanitär hjälp minska drastiskt, liksom kostnaden för de internationella hjälpinsatserna.

Om vi agerar kraftfullt och beslutsamt kan antalet personer i behov av humanitär nödhjälp till följd av klimatrelaterade katastrofer bli så litet som 68 miljoner 2030 och till och med minska till 10 miljoner 2050 – en minskning med 90 procent jämfört med idag.

Våra viktigaste förslag:

  1. Minska långsiktig sårbarhet och exponering för klimatförändringar. Bättre byggnader, mer robust infrastruktur, bygg vallar och pumpstationer för att skydda människor och hindra extrema väderfenomen från att bli naturkatastrofer.

  2. Förutse naturkatastrofer genom att förbättra varningssystemen. Det kommer även fortsatt att behövas katastrofhjälp men såväl biståndsorganisationer som regeringar kan arbeta mer effektivt genom ökat fokus på varningssystem och åtgärder som också når utsatta grupper och nya mekanismer för finansiering som frigör resurser innan katastrofen inträffar.

  3. Återuppbygg med nästa katastrof i åtanke. Genom att arbeta på rätt sätt i återuppbyggnadsfasen kan vi kraftigt minska skadan hos framtida katastrofer.

Siffrorna är troligtvis i underkant

De siffror som ligger till grund för denna rapport baseras på prognoser av hur världen kommer utvecklas i framtiden vad gäller ekonomisk tillväxt, ojämlikhet, demografi och klimatförändringar. Man skulle kunna beskriva det som ett pessimistiskt scenario eftersom det utgår från en snabb klimatförändring, otillräckliga investeringar i klimatanpassning och fortsätt ojämlikhet i världen.

Men även med dessa saker i beaktande så är siffrorna förmodligen i underkant, eftersom flera faktorer som skulle kunna förvärra framtida humanitära behov inte har tagits med i beräkningen. Till exempel exkluderas kostnaden för den långsiktiga återhämtningen efter katastrofer, vi fokuserar enbart på akuta behov. Dessa beräkningar tar heller inte med effekterna av klimatförändringar för konfliktområden eller epidemier. Det bör också understrykas att dessa beräkningar handlar om humanitärt bistånd, inte kostnader för katastrofer som hanteras av inhemska regeringar eller försäkringsbolag. Den totala kostnaden av att inte göra någonting är sannolikt högre än vad som uppskattats här.

Klimatförändringarna är ett dubbelt hot: Det leder till fler, intensivare och mer oförutsägbara extremväder som översvämningar, torka och extremvärme. Samtidigt väntas klimatförändringarna göra de fattiga ännu fattigare och därmed försämra deras möjlighet att hantera naturkatastrofer och extremväder. Därmed blir de ännu mer beroende av bistånd.

Men det finns fortfarande tid att agera. Denna rapport visar att investeringar i klimatanpassning kan minska de mänskliga kostnaderna för klimatförändringarna rejält, i synnerhet om vi prioriterar de fattigaste och mest utsatta. Tillsammans kan dessa åtgärder spara pengar men framför allt rädda människoliv och minska lidande för miljontals människor.