Svält – när människor dör av hunger
Svält – när människor dör av hunger
Svält slår ofattbart hårt mot barn och vuxna. Vad innebär det egentligen? Och hur kan vi förhindra svältkatastrofer?
Vad är svält?
Svält är den allvarligaste konsekvensen av hunger och innebär att människor riskerar att dö av brist på mat och vatten. Svält uppstår efter långvarig hungersnöd. Idag finns risk för en ny svältkatastrof orsakad av klimatförändringar, krig och inflation.
Världen har drabbats av flera allvarliga svältkatastrofer genom historien. I slutet av 1800-talet dog tusentals människor i Sverige av svält och den stora emigrationen till USA tog sin början. 1967 bröt svält ut till följd av kriget i Biafra och 1983 drabbades Etiopien av svårt torka med svält som följd.
När räknas det som svält?
Svält definieras så här:
- Minst vart femte hushåll saknar tillräckligt med mat
- 30 procent av alla barn är akut undernärda
- 2 av 1 000 människor dör av svält varje dag
Om det konstateras att svält råder är det en stark signal till omvärlden om att läget är extremt akut och att vi måste agera kraftfullt. För att alla verkligen ska lyssna är det viktigt att ordet svält inte används lättvindigt, utan bara när det verkligen är just svält som råder. Ibland används begreppet felaktigt även för hungersnöd, undernäring och matbrist. Det är FN, tillsammans med andra aktörer, som deklarerar att svält råder.
Hur många dör av svält varje år?
Omkring 800 miljoner människor har inte tillräckligt med mat och lever i hunger. Vi vet också att matbrist och hungerrelaterade sjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Att vara undernärd under en lång tid gör också att det är större risk att drabbas av andra sjukdomar.
Exakt hur många som dör av svält på ett år är svårt att svara på, bland annat eftersom det saknas säker statistik i flera länder. Men det rör sig om miljontals människor. Det brukar exempelvis sägas att omkring 3 miljoner små barn dör varje år till följd av undernäring.
Det här är ofattbara siffror och vi får aldrig glömma att det bakom statistiken finns miljontals individer och deras drabbade familjer.
Vad kan göras för att förhindra svältkatastrofer?
När en matkris tornar upp sig är det viktigt att nödhjälp når fram så att människor får mat, vatten och vård. Tillsammans kan vi stoppa svältkatastrofer. Men för att komma åt roten till problemet behöver vi arbeta långsiktigt och öka samhällens motståndskraft. Det handlar bland annat om att:
- Lösa krig och konflikter.
- Öka stödet till matproduktion och hälsosystem.
- Hitta metoder för att anpassa jordbruk till klimatförändringarna.
Hur jobbar Röda Korset för att hjälpa?
Vi är världens största katastroforganisation på plats i 192 länder runt om i världen. Vid risk för svält arbetar vi så här:
- Vi ser till att människor får nödmat, rent vatten och sjukvård.
- Vi förebygger hungern genom att hjälpa människor med att producera mat, exempelvis genom att utbilda i jordbruk med mer torkresistenta grödor som klarar ett varmare klimat.
- Vi ger barn vaccin.
- Vi ser till att människor får rent dricksvatten och jobbar för att stärka kunskapen om hur människor kan undvika de vattenburna sjukdomar som sprids snabbt vid naturkatastrofer.
