Undernäring – vartannat barn under fem år är drabbat
Undernäring – vartannat barn under fem år är drabbat
Tänk dig att inte ha mat att ge till dina barn. Det är verkligheten för fler än 850 miljoner människor i världen, som lider av undernäring. Allra hårdast drabbas de minsta barnen. Undernäring syns inte alltid utanpå – men är livshotande och kan ge permanenta hjärnskador på barn under tre år.
Vad är undernäring?
Akut undernäring hos barn definieras av barnets vikt i förhållande till längd. Man kan också mäta omfånget på barnets överarm från 6 månader upp till fem år. Små barn som slutat amma löper störst risk att drabbas – och när mamman själv saknar näring och vätska sinar mjölken. Därför är det viktigt att rikta insatser mot både mammor och barn. Utan vare sig mat eller dryck måste kroppen ta av det egna kroppsvattnet för att bilda urin och svett, vilket kan leda till uttorkning. En viktminskning på bara 15 procent är direkt livshotande.
Hur många lider av undernäring?
Hungersnöd är den främsta dödsorsaken i världen. Minst 50 miljoner barn världen över lider av akut undernäring. En tredjedel av dem är så sjuka att de riskerar att svälta ihjäl och undernäring orsakar nära hälften av dödsfallen bland små barn. Nya studier visar att vartannat barn under fem år har brist på livsviktiga mikronäringsämnen och som en konsekvens av matbrist är hela 144 miljoner barn korta i växten. Globalt sett går fler än 850 miljoner människor hungriga just nu – och 17 000 människor dör av undernäring varje dag.
Vad gör Röda Korset?
Röda Korset jobbar på hundratals platser runt om i världen där bristen på mat är svår. Som akut hjälp ges näringsrik nötkräm till små barn, mat, rent vatten och medicinsk vård. Men det är också viktigt att ge grödor att odla, stöd till försörjning och kunskap om hur vattenburna sjukdomar kan undvikas vid naturkatastrofer.
Hur påverkas vi av näringsbrist?
Näringsbrist leder till att barn inte växer och utvecklas som de ska, varken fysiskt eller mentalt. Vid svår svält börjar kroppen bryta ned sig själv och till sist slutar organen att fungera.
Mest skadligt är svår undernäring under graviditeten och barnets tre första år, eftersom det kan ge permanenta hjärnskador. Undernäring leder även till att immunförsvaret blir sämre, vilket gör barn extra känsliga för infektioner som diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria – vanliga sjukdomar som då blir livshotande. Råder även vattenbrist kan barn minska farligt snabbt i vikt, få minskad eller utebliven urinproduktion, förhöjd hjärtfrekvens och lågt blodtryck. Ofta blir de förvirrade och apatiska.
Hur behandlas undernäring?
Vid svår akut undernäring är immunförsvaret så försvagat att barnet ofta lider av infektioner, uttorkning och låg kroppstemperatur som måste behandlas direkt. Att då få en vanlig matportion kan vara direkt farligt. Därför får under närda barn näring enligt ett behandlingsprogram i två faser, där målet är att barnet ska få hjälp både med den akuta undernäringen, och bli friskt. Över en tid utökas mängden kalorier och protein försiktigt, genom många små portioner utspritt över dygnet, innan barnet kan övergå till mer kaloririk mat.
Var i världen är flest människor undernärda?
Störst är matbristen i Asien, där hela 370 människor saknar mat för dagen. Men också Afrika är extremt hårt drabbat. Där riskerar en högre andel av folkmängden svält – 250 miljoner eller uppåt 20 procent av invånarna lider av akut undernäring. Några av de svårast drabbade länderna i världen är är Tchad, Sydsudan, Afghanistan, Jemen och Syrien.
