Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor och frivillig riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Sexårig flicka återförenas med sin mamma efter flera år.

En gemensam historia och unik roll

Röda Korset och krigets lagar har en gemensam historia.
Röda Korset och krigets lagar har en gemensam historia.
Publicerad: 14 apr 2019
Lästid: ca

Röda Korset har en gemensam historia med den humanitära rätten, som också kallas krigets lagar. Vi har också ett specifikt humanitärt uppdrag som grundar sig i krigets lagar och i de grundprinciper Röda Korset arbetar utifrån över hela världen. 

Uppdraget handlar om att vara den humanitära rättens väktare och stå upp för och arbeta för respekt för reglerna. Men det är också humanitära uppgifter, som anges i regelverken och i beslut som fattats vid de Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferenserna.

Vår historia och unika utpekade roll i krigets lagar innebär ett stort ansvar att varje dag arbeta för respekten för den humanitära rätten över hela världen. Så länge krig existerar bidrar vi till att det finns relevanta regler som humaniserar krigföringen. Vi verkar för att människor känner till dessa regler och att de tolkas och tillämpas på ett korrekt sätt. Och om så inte sker vill vi att ansvariga ställs till svars.

Röda Korset och krigets lagar har en gemensam historia

Den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen har ända sedan den grundades 1863, haft en stark koppling till den humanitära rätten, även kallad krigets lagar. Det började en dag i juni 1859 då den unga schweiziska bankiren Henry Dunant stövlade in på ett blodigt slagfält i Solferino. Han fick se krigets brutalitet och det mänskliga lidandet och beslöt sig för att agera.

Hans engagemang utkristalliserade sig i två tydliga idéer. Han ansåg för det första att det borde finnas hjälpföreningar i alla länder för att bistå den militära sjukvården att ta hand om sårade och sjuka i krig. För det andra insåg han att det behövdes regler som skyddar sårade och sjuka soldater och sjukvården på slagfältet.

Dessa två revolutionerande idéer fick snabbt gehör och 1863 bildades Internationella rödakorskommittén och redan året efter, 1864, antogs regler för att humanisera krigföringen i den första av de fyra Genèvekonventionerna. Röda Korset fick mot den bakgrunden en särställning och ett särskilt uppdrag i konventionerna.

Röda Korsets unika ställning i krigets lagar

Förutom den historiska kopplingen innehåller de viktigaste regelverken inom den humanitära rätten – Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll – många bestämmelser som ger delar av rödakors- och rödahalvmånerörelsen specifika uppgifter som de utför under en väpnad konflikt. ICRC, Internationella rödakorskommittén, har till exempel rätt att besöka krigsfångar och de nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningarna måste tillåtas utföra humanitära aktiviteter.

I både Genèvekonventionerna och i rödakors- och rödahalvmånerörelsens stadga står det också att nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar ska sprida kunskap om, säkerställa respekt för och vara med att utveckla den internationella humanitära rätten. Röda Korset har sedan dess haft en central roll i utvecklingen av den humanitära rätten.

Denna koppling mellan en internationell humanitär organisation och ett specifikt folkrättsligt område är unik och ger rödakors- och rödahalvmånerörelsen ett särskilt juridiskt mandat att hjälpa drabbade vid väpnade konflikter, och att arbeta för att sprida kunskap om och värna respekten för den humanitära rätten.

Krigets lagar lägger därför också grunden till flera av våra övriga verksamheter, så som specifika uppdrag kopplade till familjeåterförening, nationella upplysningsbyrån, utbildningsverksamhet, emblemarbetet, och beredskap.

Här nedan kan du läsa mer om vad vår historia och unika roll innebär i praktiken.

Röda Korsets centrala roll i att sprida kunskap om och värna krigets lagar

Röda Korset har genom sin unika historia och sitt särskilda mandat kopplat till den humanitära rätten en central roll kopplad till krigets lagar. Alla stater som är part till Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen (de centrala delarna av krigets lagar) ska sprida kunskap om reglerna både till de väpnade styrkorna och till civilbefolkningen. Staterna ska också arbeta för att reglerna ska respekteras.

Röda Korset är en viktig samarbetspartner för att tillgodose konventionernas krav. Röda Korset arbetar både nationellt och internationellt för att stödja staterna med att sprida information om, utveckla, samt stärka tolkning och tillämpning av den humanitära rätten.

Ett viktigt återkommande fora för det arbetet är den Internationella rödakors och rödahalvmånekonferensen. Konferensen hålls vart fjärde år och där fattar de stater som är part i Genèvekonventionerna och rödakors- och rödahalvmånerörelsen beslut i gemensamma frågor. Vid den Internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen deltar alltså inte bara rörelsens olika delar Internationella rödakorskommittén (ICRC), de nationella föreningarna och deras Federation, utan även alla de stater som ratificerat Genèvekonventionerna, vilket idag i princip är alla världens stater.

Konferensen behandlar och fattar beslut om humanitära utmaningar inom olika områden, men har sedan den första konferensen 1867 haft ett särskilt fokus på internationell humanitär rätt, krigets lagar. Resolutionerna och uttalandena från denna viktiga konferens har identifierat ICRC, som ”beskyddare och främjare” av den humanitära rätten och fastställt att de nationella föreningarna, som Svenska Röda Korset, ska hjälpa sina stater att utbilda om och genomföra den humanitära rätten nationellt.

Engagemanget och inflytandet i frågor kopplade till utveckling, tolkning och tillämpning av den humanitära rätten är därför ett kontinuerligt arbete på både internationell och nationell nivå.

Genom rödakors- och rödahalvmånerörelsen ständiga engagemang för den humanitära rätten säkerställer rörelsen – och särskilt ICRC – att rättsområdet förblir relevant också för dagens väpnade konflikter. Exempel på detta kan ses i att Röda Korset leder och deltar vid internationella processer för att stärka den humanitära rätten, bidra till bättre efterlevnad och anpassa regler och tolkning efter utvecklingar i krigföring, teknik med mera.

Röda Korset föreslår till exempel nya regler med hjälp av sina juridiska och tekniska experter, och tar fram material för att öka kunskap eller bidra till bättre genomförande av den humanitära rätten. ICRC har även haft i uppdrag av staterna att sammanställa den omfattande sedvanerätten inom den humanitära rätten och arbetar sedan 2012 med att uppdatera kommentarerna till Genèvekonventionerna för att inkludera rättsutveckling, förändringar i krigföring, samhället etc. Här kan du läsa mer om hur arbetet för att humanisera krigföringen fått anpassas efter krigets föränderliga ansikte genom historien.

Nationella föreningar, som Svenska Röda Korset, bidrar också både på nationell och internationell nivå i arbetet för att sprida kunskap om, genomföra reglerna och stärka dess tolkning och tillämpning. I detta ingår även att sprida kunskap om och säkerställa respekt för de skyddsemblem som finns för att signalera skydd för sjukvård under krig (det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen). För att skyddsemblemen ska ha den effekt de är menade att ha under väpnade konflikter – skydda sjukvården – är det viktigt att dessas betydelse inte urholkas i fredstid. Ett centralt led i detta är att sprida information om skyddsemblemen.

Rödakors- och rödahalvmånerörelsens mångåriga praktiska erfarenhet och omfattande dagliga arbete med att hjälpa drabbade i väpnade konflikter ger ökad trovärdighet åt den starka juridiska kopplingen mellan Röda Korset och den humanitära rätten, och det stora inflytande rörelsen har i dessa frågor.

Krigets lagar lägger grund för flera av Röda Korsets andra verksamheter

Som nämndes ovan innebär Röda Korsets nära koppling till krigets lagar inte bara en central roll i utveckling, genomförande, tolkning och tillämpning av regelverken. Genèvekonventionerna lägger också grunden för fler av de andra verksamheter nationella föreningar, så som Svenska Röda Korset, bedriver.

Röda Korsets övergripande uppdrag är att förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa och säkerställa respekten för varje människas värdighet. Av den internationella humanitära rätten, och beslut fattade av staterna och rödakors- och rödahalvmånerörelsen gemensamt, framgår att Röda Korset har en särskild ställning och också särskilda rättigheter att bedriva arbete inom vissa specifika områden kopplat till människors utsatta situation under, och på grund av, väpnade konflikter. Här berättar vi mer om det.

Beredskap för sjukvård och humanitärt arbete i krig

Ända sedan Röda Korset och Genèvekonventionerna blev till har Röda Korset på olika sätt förberett sig för, och arbetat med, att bistå människor som drabbats av kris och konflikt. Henry Dunant, Röda Korsets grundare och initiativtagare till konventionerna, insåg nämligen att om hjälpen till krigets offer skulle bli effektiv, måste den förberedas redan i fredstid.

I Genèvekonventionerna med tilläggsprotokoll finns det juridiska ramverk som möjliggör för nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar, som Svenska Röda Korset, att bistå i det humanitära arbetet under väpnade konflikter. Oavsett om kriget känns avlägset eller nära ska Röda Korset vara berett att hjälpa till om det skulle bryta ut.

Jämfört med andra organisationer har Röda Korset en särställning, just utifrån att vi i Genèvekonventionerna pekas ut som särskilt ansvariga för humanitärt stöd vid krig. Bland annat nämns att Röda Korset kan erbjuda humanitärt bistånd till civilbefolkningen och andra skyddade personer under en väpnad konflikt och, tillsammans med statliga myndigheter, omhänderta, evakuera och vårda sårade och sjuka.

Reglerna är också tydliga med att staterna runt om i världen ska stötta och underlätta Röda Korsets arbete. Och om kriget drabbar ska humanitär hjälppersonal respekteras och skyddas.

Korrespondens, efterforskning av förlorade personer och återförening av familjer

Röda Korset har även en särskild roll i krigets lagar inom efterforskning av förlorade personer, och i att försöka återupprätta kontakt mellan och bidra till återförening av anhöriga som har förlorat kontakten till följd av en konflikt. Krig och katastrofer gör att familjer splittras, Röda Korset bistår med efterforskning av saknade personer och familjeåterförening.

Det finns flera regler i den humanitära rätten som ska säkerställa att familjer ska kunna återförenas, där Röda Korsets arbete och bistånd till staterna fyller en central roll. Bland annat har familjer rätt att få veta vad som hänt en saknad anhörig, ska saknade personer efterforskas, och civila har rätt att skicka och ta emot korrespondens mellan familjemedlemmar.

För att det här arbetet ska fungera i krig behöver det finnas fungerade rutiner även i fredstid. Även stater som inte är med i krig behöver bidra i arbete för att människor som flytt undan kriget ska ha möjlighet att hitta varandra. Stater ska enligt reglerna även särskilt uppmuntra det arbete som utförs inom humanitära organisationer som ägnar sig åt dessa uppgifter.

Att leva i ovisshet om vad som hänt en saknad anhörig kan vara oerhört plågsamt. Röda Korset har, genom det gemensamma uppdraget för alla nationella föreningar, ett unikt nätverk som möjliggör för oss att aktivt efterforska nära anhöriga som förlorat kontakten med varandra på grund av krig, konflikt, naturkatastrof eller flykt. Arbetet utförs i samarbete mellan Internationella rödakorskommittén (ICRC) och nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar över hela världen.