Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. 

Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Tortyrskador i asylprocessen under lupp

Hur värderas tortyrskador i den svenska asylprocessen och vad krävs för att få asyl?
Hur värderas tortyrskador i den svenska asylprocessen och vad krävs för att få asyl?
Publicerad: 30 jun 2019
Lästid: ca

Läs rapporten


Rapporten granskar avgöranden från Migrationsverket och migrationsdomstolarna för att belysa hur bedömningen av asylsökande som varit utsatta för tortyr genomförs. Vi vill på så sätt bidra till att säkerställa att personer som riskerar tortyr inte avvisas eller utvisas.

Rapporten konstaterar att Migrationsverket lägger stor tyngd på att den enskilde kan uppvisa läkarintyg eller annan skriftlig dokumentation på att personen utsatts för tortyr. Något som i praktiken kan vara svårt och tidskrävande att få fram. Rapporten konstaterar också att andra indikationer på tidigare tortyr, i form av exempelvis fotografier, medicinska intyg från utlandet, fysiska ärr/åkommor eller en detaljerad muntlig utsaga inte medför vidare utredning från Migrationsverket. Det finns flera exempel i studien på att tidigare avslag senare ändras när en tortyrskadeutredning har genomförts i ärendet.

Genomgången av avgörandena visar tydligt att tillägg i asylberättelsen ofta anses mindre tillförlitliga än tidigare presenterade uppgifter. På grund av traumats komplexa karaktär är det dock karakteristiskt för just ärenden rörande tortyr att uppgifter kommer fram sent i processen. Hänsyn tas sällan till de svårigheter som asylsökanden kan ha för att berätta om tortyrupplevelser under utredningen hos Migrationsverket.

Studien omfattar även ärenden där verkställighetshinder har anförts, efter att det initiala beslutet vunnit laga kraft. Detta med anledning av en genomförd tortyrskadeutredning som ger belägg för tidigare åberopad tortyr som inte ansetts trovärdig. Dessa ärenden har inte ansetts uppfylla kravet på en ny omständighet eller giltig ursäkt i utlänningslagens mening. Att betrakta en tortyrskadeutredning, gjord i enlighet med internationell standard, som en modifikation av tidigare prövade omständigheter anser Röda Korset som anmärkningsvärt.

Studien visar också på omfattande kunskapsbrister hos beslutande myndigheter om vad en tortyrskadeutredning är och vad en sådan kan och inte kan dokumentera samt hur de genomförs och vilka krav som ställs.

Rapporten avslutas med Röda Korsets rekommendationer till lagstiftaren, Migrationsverket, migrationsdomstolarna, hälso- och sjukvården samt offentliga biträden.