Är det tillåtet att bomba sjukhus?

Nej. Krigets lagar slår fast att sjukvårdspersonal, patienter, sjuktransporter och sjukhus ska skyddas. Sårade och sjuka måste tas omhand. Den som har störst behov av vård ska få det först – oavsett om det är en vän eller fiende. Även mycket annat är förbjudet, som till exempel att attackera civila och fångar.

Läs mer: Sjukvård, sårade och sjuka ska skyddas 

Vad menas med krigets lagar?

Den internationella humanitära rätten, även kallad krigets lagar, finns för att begränsa lidandet för civila och stridande i väpnade konflikter. Den tar inte ställning till, eller är beroende av, vem som startade konflikten. Kärnan i den humanitära rätten utgörs av de fyra Genèvekonventionerna med tilläggsprotokoll. Konventionerna antogs i gällande lydelse 1949 efter andra världskriget och anses i dag också utgöra sedvanerätt. Det vill säga att alla stater är bundna av reglerna och en stor del av reglerna binder även andra parter i väpnade konflikter, icke-statliga väpnade grupper. Det finns bland annat regler om att sjuka och sårade ska få vård, om skyddsemblemet det röda korset, hur krigsfångar ska behandlas och om skydd av civila.

Läs mer: Vad är krigets lagar?

Får alla vapen användas i krig?

Nej. Enligt krigets lagar får man inte använda vapen som är urskillningslösa, det vill säga vapen som inte kan göra åtskillnad mellan stridande och civila. Det är också förbjudet att använda vapen som orsakar större lidande än nödvändigt för att försätta stridande ur stridbart skick. Vapen som orsakar omfattande, långsiktiga och svåra skador på naturen är också förbjudna. Till exempel är biologiska och kemiska vapen, synförstörande laservapen och brandbomber förbjudna. 

Läs mer: Vapen och vapenexport

Är det tillåtet att tortera en fiende?

Nej. Mord, tortyr, stympning, tagande av gisslan, avrättning utan korrekt rättegång, samt grym och förnedrande behandling är förbjudet.

Läs mer: Tortyr - så drabbar det

Vad händer om någon inte följer krigets lagar?

Individer kan åtalas och fällas för gärningar som strider mot internationell rätt, som krigsförbrytelser, folkmord eller brott mot mänskligheten. Krigets lagar slår fast att allvarliga kränkningar mot dess regler kan utgöra krigsbrott och att individer på alla nivåer kan hållas personligen ansvariga för brotten. Huvudansvaret för att åtala personer som misstänks för krigsförbrytelser ligger på staterna. Alla stater ska hjälpa till, även Sverige. Som komplement till de nationella domstolarnas arbete finns det internationella domstolar. Kanske har du hört talas om internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Läs mer: Om reglerna inte följs

Har någon straffats för att inte ha följt krigets lagar?

 Ja. Sverige och andra stater gör varje dag ett viktigt arbete med att utreda, åtala och döma för krigsförbrytelser. Vittnen och målsägare är ofta spridda över hela världen och därför pågår ett omfattande internationellt samarbete på området. Under senare år har flera personer dömts i svensk domstol för gärningar som begåtts i krig på andra platser i världen. Den internationella brottmålsdomstolen har sedan den inrättades för 20 år sedan hanterat en stor mängd mål.

Hur hjälper krigets lagar människor som drabbas av krig?

Krigets lagar finns till för att humanisera krigföringen – att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar såväl civila som stridande. Allt ska inte vara tillåtet i krig, helt enkelt. Visst vore det bäst om krig inte fanns överhuvudtaget, men så länge de finns har krigets lagar en viktig roll att fylla. När krigets lagar är kända och följs av parterna i konflikten innebär det till exempel att humanitär hjälp får komma fram till behövande, att sårade och sjuka får vård och att krigsfångar behandlas humant och inte utsätts för förnedrade behandling.

Läs mer: Varför detta är viktigt

Hur får det röda korset användas i krig?

Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen på en vit botten är så kallade skyddsemblem och markerar skyddet för sjukvård i krig. Personer, byggnader eller föremål som bär dessa emblem ska skyddas. Internationella rödakorskommittén (ICRC) och rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) kan använda emblemet för alla sina humanitära verksamheter, till exempel för att märka ut transporter med nödhjälp. Nationella rödakorsföreningar, som Svenska Röda Korset, har fått tillstånd att använda det röda korset i sin logotyp.

Läs mer: Emblem som skyddar liv

Vad är Röda Korsets roll i krig?

Röda Korset har ett särskilt mandat i krigets lagar. Det betyder att Röda Korset inte får hindras i att hjälpa drabbade människor i krig. Det inbegriper att få besöka krigsfångar, hjälpa till med familjeåterförening och ge humanitär hjälp.

Läs mer: Röda Korset och krigets lagar

Är inte krig olagligt?

Det pratas ofta om vad man inte får göra i krig. Det kan låta som att det är lagligt att starta krig, men så är det inte. I Förenta nationernas stadga, som bl.a. slår fast syftet med FN och innehåller olika bestämmelser som medlemsländerna är skyldiga att följa, finns det ett allmänt våldsförbud mellan stater. Det vill säga att huvudregeln är att det är förbjudet att använda våld i internationella relationer. Detta är inte en del av krigets lagar.

Är krigets lagar samma sak som krigslagar? 

Nej. Krigslagar ska inte blandas ihop med det vi kallar för krigets lagar. Krigets lagar är de folkrättsliga regler som syftar till att humanisera krigföringen. Krigslagar är särskilda nationella lagar som kan träda i kraft vid krig eller krigsfara. Vanligen innebär krigslagar särskilda bestämmelser för hur stater ska styras och vad myndigheter ska göra i krig. 

Läs mer: Olika typer av regler för krig