Utvecklingsbistånd och humanitära insatser

En starkt bidragande orsak till de växande humanitära behoven är omfattande kränkningar av internationell humanitär rätt – angrepp mot civila, sjukhus och skolor eller hindrande av humanitära personal.

Konflikterna får i ökad grad regionala och globala konsekvenser och det är tydligt att humanitära behov inte har några geografiska gränser. Mer än 65 miljoner människor är på flykt. I genomsnitt spenderar de 17 år av sina liv på flykt.

Särskilt sårbara samhällen och grupper löper större risk att drabbas av katastrofer, inte sällan handlar det om konfliktdrabbade länder och sköra stater. På sikt riskerar fler människor dessutom att drabbas av klimatrelaterade katastrofer. Redan nu ser vi tecken på oftare återkommande naturkatastrofer.

Många av dagens humanitära kriser kan dock inte längre bara ses som nödsituationer utan som kroniska ekonomiska och sociala tillstånd, ett nytt ”normaltillstånd”. Humanitära insatser i länder drabbade av väpnade konflikter pågår många gånger i flera decennier. Vi kan inte fortsätta att se dagens konflikter som tillfälliga där vi kommer in och gör en insats och därefter drar oss tillbaka. Vi måste inse att många konflikter kommer att vara länge och att de ofta har strukturella och socioekonomiska orsaker.

Ofta har humanitärt arbete likställts med kortsiktiga insatser för att lindra omedelbar nöd och rädda liv, men den humanitära verkligheten är mycket mer komplex än så. Humanitära insatser måste anpassas för att så effektivt som möjligt möta humanitära behov, både på kort och lång sikt.

Våra ståndpunkter

• Sverige måste prioritera de humanitära frågorna och vara en ledande och drivande kraft på det humanitärpolitiska området. Sverige bör spela en avgörande roll, inte bara som humanitär aktör och givare utan också som principiell röst i humanitära frågor, som normbildare och som försvarare av grundläggande humanitära värden.
• De psykologiska effekterna av väpnade konflikter och våld måste uppmärksammas i mycket större omfattning. Det handlar om att förhindra mänskligt lidande som har långtgående konsekvenser och som utgör en riskfaktor såväl för individer som för hela samhällen. De som drabbas måste få tillgång till adekvat stöd och behandling.
• Svenska Röda Korset menar att det krävs finansieringssystem med större förutsägbarhet och flexibilitet som bygger på tillit mellan givare och humanitära aktörer. Intäkterna måste öka, givarbasen breddas och användningen av de humanitära medlen måste bli effektivare.
• Svenska Röda Korset vill se en tydligare styrning utifrån ett övergripande klimat-och miljöperspektiv för att öka effekten av katastrofinsatser och för att minska katastrofrisker
• Humanitära insatser i länder drabbade av väpnade konflikter pågår många gånger i flera decennier, där konflikternas intensitet växlar. En alltför kategorisk uppdelning mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete rimmar illa med dagens verklighet i länder som Jemen, Afghanistan och Syrien.
• Att respekten för den internationella humanitära rätten upprätthålls, och utökas, är avgörande för att vi fortsatt ska kunna hjälpa de som är svårast att nå.
• Det måste till ökad satsning på riskreducerande verksamhet, klimatanpassning och innovativ och mindre miljöbelastande respons.

Vår roll

Röda Korset är världens främsta katastroforganisation. Tack vare miljoner lokala volontärer i Sverige och världen över kan vi snabbt vara på plats vid en kris eller katastrof för att hjälpa drabbade. Tillsammans kämpar vi för att ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Vi opinionsbildar och påverkar för att förutsättningarna för humanitärt arbete ska bli de bästa.

De senaste åren har präglats av fortsatta oroligheter på många håll i världen. Ett flertal stora naturkatastrofer har inträffat. Röda Korset har bidragit med akutstödsinsatser till krisdrabbade områden och med långsiktigt stöd. Stödet till människor i Syrien är vårt största internationella insatsområde. Under 2018 förmedlades drygt 27 miljoner kronor med fokus på vattenförsörjning och tillgång till toaletter. Stora insatser gjordes också i södra Bangladesh, där 900 000 människor som flytt från Myanmar lever under mycket svåra förhållanden. Liksom i Jemen där kriget som pågått i över tre år har fått det jemenitiska samhället att kollapsa och svårigheter att komma in med hjälp har inneburit stora utmaningar.

De humanitära principerna utgör såväl mål som medel för humanitärt bistånd. Principerna om humanitet och opartiskhet är drivkraften bakom och målet med det humanitära arbetet. Humanitära aktörers förmåga att leverera humanitär hjälp och skydd opartiskt är avgörande för hur de accepteras och respekteras. Neutraliteten och självständigheten är medel för att nå de allra mest sårbara oavsett var de befinner sig.

Väpnade konflikter och andra våldsamma kriser har långtgående effekter på psykisk hälsa och psykosocialt välmående. Våldet har direkta konsekvenser för personer som utsätts för tortyr, sexuellt våld eller andra övergrepp, liksom för personer som själva deltar direkt i fientligheterna. Effekterna är även märkbara på kollektiv nivå när samhällen och befolkningar levt i konflikter under lång tid och våldet har blivit ett normaltillstånd.

Den kanske största utmaningen för de humanitära systemen idag är den växande klyftan mellan hastigt ökande antal människor i behov av bistånd och tillgången på resurser. Behoven är större än någonsin och de humanitära systemen är satta under hård press.

Röda Korset arbetar konkret och påverkar för att effektivisera användningen av resurser bland annat genom flerårig planering och finansiering, mer icke-öronmärkta medel, mer resurser direkt till nationella och lokala aktörer, större andel kontanter som humanitärt stöd till enskilda samt minskade administrativa kostnader.

Vi ser en ökad förståelse för hur klimat och miljö påverkar långsiktig hållbarhet och utveckling. Detta behöver omsättas i tydligare strategier inom det humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. Behovet av en tydlig satsning på riskreducerande verksamhet tar sig för Röda Korset bland annat uttryck i projektet Green Respons som har till syfte att skapa förutsättningar för aktiva val till fördel för innovativ, mindre miljöbelastande responsverksamhet.