Våra sajter

Här hittar du länkar till Röda Korsets övriga sajter. Visste du att Röda Korset har både en högskola och en folkhögskola? RedNet är vårt intranät. Kommunsidor och frivillig riktar sig till dig som vill engagera dig i Röda Korset lokalt. Röda Korsets Ungdomsförbund finns för dig som är yngre än 30 år.

Barn kramar föräldrars ben.

Uppdrag familjeåterförening

Att få leva med sin familj är inte bara en mänsklig rättighet utan också en viktig faktor för hälsa, rehabilitering och integration.
Att få leva med sin familj är inte bara en mänsklig rättighet utan också en viktig faktor för hälsa, rehabilitering och integration.

Förföljelse, förtryck, krig och katastrofer tvingar människor på flykt. Ofta måste familjemedlemmar ge sig av åt olika håll eller så skiljs de åt längs flyktvägen, många gånger under traumatiska omständigheter. Andra kan sakna möjlighet att lämna hemlandet eller tvingas leva under svåra förhållanden i flyktingläger. Röda Korset har ett speciellt uppdrag och lång erfarenhet av att arbeta för att återförena splittrade familjer.

Våra ståndpunkter inom migration

  1. Att få leva med sin familj är en rättighet som skyddas av internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Rätten att få vetskap om vad som hänt saknade anhöriga slås fast i den internationella humanitära rätten.
  2. Begränsade möjligheter till familjeåterförening leder till sämre hälsa och försvårar och försenar etableringsprocessen. Utan möjlighet till familjeåterförening tvingas allt fler ut på livsfarliga resor för att nå Europa och Sverige. Rätten till uppehållstillstånd på grund av anknytning är en viktig möjlighet för familjer att kunna återförenas på laglig väg.
  3. I en tid när fler människor än någonsin har tvingats på flykt, krävs att stater står upp för de grundläggande rättigheterna för de som flyr.
  4. Den tillfälliga utlänningslagen försvårar och omöjliggör i vissa fall familjeåterförening, vilket får allvarliga humanitära konsekvenser.
  5. Alla som har fått skydd i Sverige ska ha rätt till familjeåterförening på lika villkor och utan försörjningskrav som för många i praktiken omöjliggör familjeåterförening. Ingen ska behöva vänta mer än nio månader från ansökan till beslut.

Att få leva med sin familj är inte bara en mänsklig rättighet utan också en viktig faktor för hälsa, rehabilitering och etablering. En allvarlig konsekvens av den tillfälliga utlänningslagen som infördes 2016 är att människor som har fått skydd i Sverige kan få vänta i flera år på att få återförenas med sina barn och make eller maka – utöver redan långa handläggningstider – utan att veta om eller när familjeåterförening kan komma att bli möjlig. Efter den 19 juli 2019 öppnas möjligheten för familjeåterförening även för alternativt skyddsbehövande. Fortsatta hinder kommer dock fortsatt att föreligga såsom bland annat försörjningskrav samt prövning av framtida förutsättningar för ett permanent uppehållstillstånd.

Trenden att anta mer restriktiva migrationslagar gäller inte bara Sverige utan många fler länder, inte minst i Europa. Röda Korset ser med oro på hur frågan om rätten till familjeåterförening begränsas och humanitära värderingar åsidosätts.

Familjeåterförening i den internationella rätten

Principen om familjens enhet fastslogs första gången 1948 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Sedan dess har det bekräftats i flera konventioner om mänskliga rättigheter att familjen har rätt till samhällets och statens skydd. Rätten till familjeliv garanteras bland annat i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 7). Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). Ett barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen har splittrats och en ansökan om familjeåterförening ska behandlas på ett ”positivt, humant och snabbt sätt” (artikel 10). Rätten till familjeåterförening regleras även i EU:s familjeåterföreningsdirektiv.

Den internationella humanitära rätten framhåller också staternas skyldighet att bevara familjens enhet och återförena familjer som splittrats på grund av väpnade konflikter. Anhörigas rätt att få vetskap om vad som hänt saknade anhöriga och Röda Korsets roll fastslås i 1949 års Genèvekonventioner (Tilläggsprotokoll 1, art 32). Stater har också ansvar för att efterforska saknade personer samt samverka med Röda Korset för att underlätta familjeåterförening (Tilläggsprotokoll 1, art 33, Tilläggsprotokoll I art. 74 samt den fjärde Genèvekonventionen, art 26). Arbetet utgår också ifrån rödakors- och rödahalvmånerörelsens resolutioner som antagits av staterna och som förtydligar Röda Korsets uppdrag och vikten av att staterna underlättar och stödjer det arbetet (Resolution I och XXI, Manila 1981; Resolution IXV och XV, Genève 1986 samt Resolution I, Genève 2003).

Röda Korsets roll och mervärde

Arbetet med familjeåterförening ingår i rödakors- och rödahalvmånerörelsens humanitära uppdrag. Röda Korset har lång erfarenhet av arbete för och med människor på flykt – lokalt, nationellt och globalt. Vi finns med från flyktens början i konflikt och katastrof, längs flyktens väg, till ankomsten i Sverige samt under asylprocessen och etableringen i samhället.

För att underlätta för splittrade familjer att återförenas i Sverige erbjuder Röda Korset information, vägledning och, juridisk rådgivning. Vi efterforskar även saknade familjemedlemmar. I vissa fall agerar vi som ombud i enskilda familjeåterföreningsärenden. Röda Korset ger också praktiskt och ekonomiskt resestöd till familjer som skilts åt på grund av krig, katastrofer eller flykt för att de så snart som möjligt ska kunna återförenas.

Röda Korset har mer än trettio års erfarenhet av rehabilitering av människor som utsatts för tortyr och andra trauman. Många patienter på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade lever i oro och rädsla för vad som kommer att hända nära och kära som finns kvar i hemlandet eller som lever under svåra förhållanden i flyktingläger med brist på basala nödvändigheter såsom mat, kläder och sjukvård, och med risk för övergrepp. När familjeåterförening försvåras och i vissa fall omöjliggörs tvingas fler utsätta sig för stora risker, exempelvis i hemlandet, tredje land eller genom att bege sig ut på den farliga resan hit.

Våra observationer och de konsekvenser vi ser

För att skapa trygghet och stabilitet är familjen fundamental. Röda Korsets erfarenhet är att människor som har skilts från sina familjer ofta är i behov av särskilt stöd. Etableringsprocessen försvåras i väntan på familjeåterförening. Oron för vad som händer familjen, osäkerheten kring om eller när återförening kan ske och saknaden efter de anhöriga gör att familjemedlemmen som har fått skydd i Sverige ofta har svårt att finna en meningsfull tillvaro, planera för framtiden och koncentrera sig på språkinlärning, utbildning och arbetssökande. Det allmänna hälsotillståndet påverkas dessutom många gånger negativt.

Familjeåterförening är ofta avgörande för att en individ över huvud taget ska kunna påbörja behandling och rehabilitering av trauma som uppkommit i samband med tortyr eller andra övergrepp i hemlandet och/eller under flykten och så småningom tillgodogöra sig etableringsinsatser.

På grund av den tillfälliga utlänningslagen har många människor som har fått skydd i Sverige fått vänta i flera år på att få återförenas med sina barn och make eller maka, utöver redan långa handläggningstider. Många lever i stor osäkerhet utan att veta om eller när familjeåterförening kan komma att bli möjlig. Förlängningen av den tillfälliga utlänningslagen ger alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening vilket är positivt. Det finns dock fortsatta hinder för familjeåterförening såsom bland annat försörjningskrav samt prövning av framtida förutsättningar för ett permanent uppehållstillstånd. Vi ser att många av de mest sårbara individerna fortsatt inte kommer ha möjligheter att återförenas med sina familjer. Den tillfälliga utlänningslagens regler om försörjningskrav innebär att den som beviljats skydd måste kunna försörja både sig själv och sin familj samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard som hela familjen kan bo i tillsammans, vilket kan utgöra ett oöverstigligt hinder när familjer ansöker om återförening.

Familjeåterförening är också en av få säkra och lagliga vägar till Europa och Sverige idag för människor som flyr förföljelse och krig. Med begränsningar av rätten till familjeåterförening tvingas fler barn och kvinnor att genomföra livsfarliga resor, vilket förorsakar ännu mer lidande längs Europas gränser men också i Sverige. De senaste åren har Svenska Röda Korset sett en ökning när det gäller efterforskningsärenden där saknade anhöriga kan antas ha försvunnit på Medelhavet. Fler människor riskerar att omkomma och försvinna på vägen hit för att återförenas med sin familj. För varje saknad person finns många familjemedlemmar som lever i ovisshet utan att veta om deras anhöriga är döda eller vid liv. Begreppet ”dubbelbottnad förlust” brukar användas för att beskriva en situation som inte erbjuder någon form av avslut utan ett konstant pendlande mellan hopp och förtvivlan. Familjer satsar allt de har för att försöka få information om vad som hänt deras saknade anhöriga. Det ständiga sökandet efter ett svar påverkar familjernas möjligheter att gå vidare med sina liv.

Våra slutsatser och förslag

Världen befinner sig i en allvarlig humanitär situation med utdragna väpnade konflikter och våld som fortsätter att döda, skada och driva miljontals människor på flykt. Mycket litet tyder på att läget kommer att förändras inom en nära framtid. I många länder fortsätter krig och våld att skörda människoliv, orsaka mänskligt lidande och driva miljontals kvinnor, män, flickor och pojkar på flykt.

Röda Korset uppmanar regering och riksdag att både se över lagstiftning och undanröja andra hinder som försvårar eller omöjliggör återförening av familjer som splittras till följd av krig, katastrofer eller flykt, inklusive att återställa nivån på Migrationsverkets stöd för anhörigresor för flyktingar. Alla som har fått skydd i Sverige måste ha rätt till familjeåterförening på lika villkor och utan försörjningskrav som för många i praktiken omöjliggör familjeåterförening. Ingen ska behöva vänta mer än nio månader från ansökan till beslut, något som fastslås i familjeåterföreningsdirektivet och som måste upprätthållas.