Fattigdom i Sverige – nu ökar behoven
Fattigdom i Sverige – nu ökar behoven
Människor i kö för mat. Familjer som inte har råd med kläder till barnen. När fattigdomen ökar skalar Röda Korset upp för att hjälpa fler – och kräver att våra politiker tar ansvar för ett medmänskligare Sverige där ingen ska behöva gå hungrig.
Det här kan du läsa om på sidan:
> Röda Korsets hjälpinsatser
> Så kan du bidra
> Barnfattigdom måste bekämpas – våra krav
> Därför ökar fattigdomen
> Vad är fattigdom?
> Få stöd
Nu ökar antalet fattiga i Sverige
Det var länge sedan vi pratade om fattigdom i Sverige. Det förknippas främst med något som drabbar människor i andra delar av världen. Men nu växer antalet fattiga i Sverige till följd av ökande matpriser, energikris och inflation. Vår SIFO-undersökning (PDF) visar att det ekonomiska läget sätter mycket hård press på barnfamiljer. Här framgår att 3 av 10 ensamstående med inkomst under 35 000 kronor har svårt att köpa näringsrik mat till familjen.
Fler och fler människor söker hjälp med saker som mat, kläder och tak över huvudet hos civilsamhälle. Det visar vår rapport om grundläggande humanitära behov i Sverige, som bygger på information från över 200 organisationer.
Svårigheterna märks tydligt hos Röda Korsets lokalföreningar, dit allt fler söker sig för att klara vardagen. Idag finns vi på 140 platser i Sverige och driver verksamhet som hjälper människor i utsatthet. Det är en fyrdubbling sedan 2020.
Matutdelning hjälper när fler blir fattiga
När allt fler behöver hjälp skalar Röda Korset upp för att möta behoven, för ett Sverige där ingen ska gå hungrig eller frysa. Vi finns på många orter runt om i landet och stöttar bland annat med saker som: mat, kläder, information, stöd vid myndighetskontakter, möjlighet att få duscha samt erbjuder en trygg plats att fika och umgås på.
– Ekonomin är svår nu när saker har blivit dyrare. Jag är själv jobbsökande och det är tufft när allt kostar mer, säger Ghafor Jalal.
Han är en av många som kommer till Röda Korset i Hedemora där matkassar delas ut tre gånger i veckan. I lokalerna finns både dusch och tvättmaskin för den som behöver. Även kläder delas ut emellanåt.
– Vi har en väldigt blandad grupp som kommer till oss. Det är många som har det svårt ekonomiskt och vi har knappast sett det värsta än, säger Gunborg Morén på Röda Korset i Hedemora.
Så här kan du bidra
- Engagera dig som volontär – några timmar av din tid kan förändra människors liv.
- Bli månadsgivare och gör skillnad varje dag
- Skänk till second hand så hjälper din gåva människor i Sverige och världen.
Barnfattigdom måste bekämpas – Röda Korset kräver handling
Vi ser hur den tunna gränsen mellan att klara familjeekonomin och att inte kunna ge barnen det de behöver, gradvis suddas ut. Ytterst handlar det om att alla barn ska få växa upp på lika villkor. Därför uppmanar vi politiker i Sverige till konkreta insatser:
- Inget barn ska behöva börja skoldagen hungrig. Det bör vara obligatoriskt för alla skolor att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar.
- Barn ska ha rätt till en meningsfull fritid. Vi föreslår kostnadsfria och understödda aktiviteter, samt fri tillgång till kollektivtrafik för att kunna ta sig till dessa.
- Barn ska inte behöva lida brist på mat, kläder eller tryggt boende i Sverige. Därför vill vi se ett höjt barnbidrag och ett bostadsbidrag som höjs i takt med andra kostnader.
Läs vår debattartikel om barnfattigdom
Oroande läge när samhällets skyddsnät inte räcker till
Vi på Röda Korset gör allt vi kan för att möta de ökande behoven, men i Sverige kan det inte vara civilsamhällets roll att se till att människor får äta sig mätta.
– Barn som inte har ordentliga vinterkläder. Familjer som köar för en matkasse. Människor som tvingas tillbringa natten ute i 20 minusgrader. Både regering och kommuner behöver agera nu, säger Anders Pedersen, tillförordnad generalsekreterare för Svenska Röda Korset.
Vi efterfrågar bättre samarbete mellan kommun, regioner, företag och civilsamhälle liksom att ersättningar som försörjningsstöd måste höjas eftersom priserna har gått upp. Människor ska klara av att täcka de nödvändiga kostnaderna för att uppnå en skälig levnadsnivå. Vi är mycket oroliga för de långsiktiga konsekvenserna av att barn växer upp i ekonomisk otrygghet. Det innebär ökade risker både för individen och samhället.
Orsaker till fattigdomen i Sverige
Det ekonomiska läget har lett till att fler lever under knappa förhållanden. Idag är inflationen historiskt hög – den högsta sedan 1970-talet. Samtidigt har priser på mat, el och andra inköp skjutit i höjden. Eftersom inkomsterna inte ökar i samma takt, räcker pengarna inte lika långt. Även ersättningar som försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) räcker till mindre nu än för ett år sedan, på grund av prisökningarna. När behoven växer snabbare än vad välfärden kan hantera vänder sig människor till organisationer som Röda Korset för att klara vardagen.
Frågor och svar
Vad räknas som fattigdom?
Fattigdom i Sverige handlar ofta om att ha svårt att sätta mat på bordet, betala för boende och köpa nödvändiga kläder, exempelvis varma vinterplagg. Levnadsnivån för den drabbade är ofta lägre än hos majoriteten. Men det handlar inte bara om materiella behov, utan även om social utestängning och svårigheter att delta i samhället. Exkludering följer ofta i fattigdomens fotspår. Personer som lever under ekonomisk press får sällan tillgång till de möjligheter som erbjuds andra.
Hur många i Sverige är fattiga?
Även om vi ser att allt fler människor hamnar i utsatthet och fattigdom är det inte säkert att det kommer synas i statistiken. I Sverige mäter man nämligen fattigdom baserat på inkomst, så kallad "relativ fattigdom".
Både Sverige och EU använder detta för att mäta ekonomisk utsatthet. Tröskeln är en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Enligt det sättet att räkna lever 1,5 miljoner människor, eller 15 procent av befolkningen, på eller under tröskeln för relativ fattigdom. Definitionen beskriver ett liv på marginalen. En person kan ha en inkomst som ligger över tröskeln för fattigdom, men ändå ha en mycket svår ekonomisk vardag.
Hur ser fattigdom ut i Sverige?
Länge efterfrågades hjälp med mat och kläder främst av människor utanför samhällets skyddsnät; som flyktingar, papperslösa eller ensamkommande unga. Idag har nya grupper hamnat i utsatthet. Det är fortfarande människor i sårbara situationer, arbetslösa och utrikesfödda som löper störst risk att hamna i fattigdom. Allra svårast blir det för de som redan levde på marginalen innan prisökningar, energikris och inflation slog till. För dem kan läget bli akut.
Finns barnfattigdom i Sverige?
Många barn lever i familjer som har svårt att klara av stigande kostnader, köpa kläder, betala för kollektivtrafik, el, mat och oförutsedda utgifter.
Att växa upp i relativ fattigdom påverkar barn på flera negativa sätt. Barnen har färre valmöjligheter och kan hamna i utanförskap. Dessutom kan den fysiska och psykiska hälsan påverkas, liksom betygen i skolan.
Om begreppet fattigdom
- Relativ fattigdom: När en person har en inkomst som ligger på mindre än 60 procent av medianinkomsten. Begreppet används i Sverige och EU. Måttet anger vilka som löper risk för fattigdom, jämfört med andra.
- Absolut fattigdom: Definieras internationellt som att ha mindre än 2,15 dollar per dag att leva på (2022). Det innebär svårigheter att tillgodose basbehov, som boende, mat och kläder. I Sverige är det ovanligt att människor lever i absolut fattigdom i ordets strikta bemärkelse, men det förekommer.
- Extrem fattigdom: När en person eller hushåll saknar tillgång till mat, rent vatten, toalett/tvättmöjligheter och medicinsk vård.
-
Social fattigdom: Brist på pengar leder ofta till en utestängning från umgänge, aktiviteter och samhället i stort. Människor som lever med social fattigdom kan även drabbas av ensamhet, isolering och psykisk ohälsa.
